söndag 23 september 2012

Gevär är väl onödigt!!

Ja då var det söndag. Jag hade laddat sedan i fredags för att åka på jakt igen och få med mig fågel hem denna gång. Har ju inte riktigt gått min väg. Inte för att man haft många chanser eller sett mycket fågel. Men är ju lite frustrerande att alltid komma hem tomhänt.

Hade planerat att jag idag verkligen skulle komma iväg tidigt. En lugn lördag på alla sätt och vis för att kunna kliva upp riktigt tidigt. En bra plan tyckte jag.

Söndagen börjar med att jag vaknar kl 9:15 när telefonen ringer. FAAAAN! Tydligen tyckte jag inte att det var lika viktigt tidigt i morse att kliva upp när klockan ringde. Ansåg visst att man fick sova ut på en söndag. Ja ja...stressade upp och gjorde iordning fika m.m så att jag kom iväg snabbt. När jag kört i 10 minuter så kom jag på att  jag glömt kängorna hemma. Gaaah! Ja det slutade med att jag efter alla svängar på morgonen kom iväg ut ca kl 11.30 på jakt. Ha ha. Blev nog rekord i att komma ut sent istället. Och läser man om skogsfågeljakt så är det ju allra sämst mitt över dagen.

Idag var det nya jaktmarker igen. Fast samma område igen. Den här terrängen var blandat med kalhyggen och myrar med holmar på. Jag tog sikte på alla holmarna på myrarna. Efter att ha gått ett tag så börjar solen lysa och det är ännu en sådan fantastisk höstdag. Så härligt att vara ute. Java söker frenetiskt hela tiden och älskar verkligen detta. Vega går med mig, kopplad till mitt skärp.

Efter att vi har gått 2 timmar ungefär så ser jag att Java börjar söka mer ivrigt. Jag vet ju att det ofta är något i marken när hon börjar söka så. Vi är ute på en holme på en myr. Det är fullt med enbuskar. Java söker igenom buske för buske då hon tillslut hittar rätt. Jag hör ljudet av en fågel som flaxar. Jag tittar mot andra sidan av busken, ifrån mig, för att se om den flyger ut där. Blir lite sur att jag inte ens såg uppfloget. Den måste ha flugit riktigt lågt ut. Java hon gör som hon brukar. När hon träffat på fågel så brukar hon ju lukta runt (utreda) på platsen. Efter en liten stund så kommer Java ut ur enriset, med en orrhöna i munnen. Hon levererar den klockrent till min hand.

 Haha....vad är oddsen för det. Java har alltså lyckats ta fågeln innan den kom ut ur riset. Fågeln dog av chocken, vilket de lätt gör.

Ja det var väl så att Java insåg att husse inte skulle lyckas träffa fågeln så hon tog den själv. Så det verkar som att det är onödigt med gevär när man har en komplett fågelhund :)

Så det är väl Java-Andreas 1-0 nu då.

En rolig dag var det i alla fall. Och äntligen något hem i matväg.

Orrhönan vägde 840 g.



En annan slags After Work!!!

I fredags slutade jag kl 15:30. Fick en känsla att jag bara var tvungen att bege mig ut i skogen och jaga några timmar. Sagt och gjort så stack jag iväg. Gick och gick som vanligt i några timmar, men inte en fågel i sikte. Till slut blev jag less och gjorde då något som man inte ska göra. Framför allt inte om man vill ha BRA fågelhundar.

Jag släppte Vega samtidigt som Java. Känns inte som en smart handling att gå och jaga med två hundar. Framför allt när de funkar så olika och en är långt ifrån färdig. Men gjorde det för att jag tänkte att jag kunde träna Vega lite i skogen när det ändå var fågelfritt. Och Java springer och jobbar i sin egen lilla värld och lyssnar inte på pipan på samma sätt som Vega. Med det menar jag inte att Java är dålig. Men hon springer och jagar på ett bra sätt runt där hon ska. Men som sagt, är inte så jättelyhörd på pipan. Vega däremot reagerar på minsta lilla signal.

Hur som helst så springer Vega iväg som skjuten ur en kanon. Hon flyger från sida till sida och det ser ut som om hon dammsuger stället. Helt plötsligt så flyger något upp från myrmarken 5 meter ifrån mig. Det var Vega som stötte upp. Jag väntade mig något som skulle flaxa upp, men inte...det sprang emot och in bakom mig. Jag blev osäker...är det Java eller Vega?? Blir lite för mycket just då i huvudet när man har två hundar lös. Man vill ju råka skjuta sin egen hund. När jag då vänder mig om och med 100% säkerhet kan se att det är en hare. Hinner tänka: " Vill jag ha en hare"? Men sen sköt jag mot den när den var 15-20 meter bakom mig. Bom igen. Man undrar ju om man skjuter lösplugg varje gång man lossar bössan. Står och ser haren studsa iväg in mot skogen i godan ro. Java springer runt lite och luktar efter vad det var för något. När jag då vänder mig om igen så sitter Vega där lugnt och stilla och tittar på mig. HELT OTROLIGT!! Jag som blivit avrådd att träna så mycket med Vega för att hon är omogen. Så gör jag det ändå och hon sätter sig direkt när hon stöter upp haren - och sitter kvar. Gissa om jag var nöjd. Ska som sagt bli kul att se vad det blir av henne :)

Men det var sista gången jag hade båda lösa i skogen vid jakt på ett bra tag i alla fall :)

söndag 16 september 2012

Damn you birds, DAMN YOU!!!

Ja då har man varit iväg på ännu en dag i skogen tillsammans med mina kära dogs och bössan. Ännu en dag så kommer man tomhänt tillbaka. Det är inte lätt det här inte. Inte när man:

Nr 1: Är en seg och oerfaren skytt
Nr 2: Jagar med stötande fågelhund

Ja ni ser rätt. Att jag är seg är väl mitt eget fel och kanske inte kommer som en chock för er som känner mig :)

Förhoppningsvis lär jag bli mer erfaren ju mer man är ute. Ingen skugga ska heller falla på min fina Java när hon jagar. Hon gör precis det hon ska göra. Det är en njutning att se henne jobba ute i skogen. Hon älskar verkligen detta. Och hon blir mer och mer som en jaktis till sättet :) Ok hon tar bra mycket längre vändor, men jag låter henne göra det också. Vill ju att hon ska söka av området ordentligt. Det går verkligen inte att gå miste på när hon får vittring på en fågel. Då jäklar bär det av. Hon söker frenetiskt runt omkring och ger sig inte. Ibland har jag sett att fågeln redan "rymt", men Java vill liksom reda ut vad, var och när det varit något där. Sen när det verkligen är en fågel där så blir det då tyvärr där som jag ibland önskar att hon var en stående fågelhund istället för stötande. För många gånger så stöter hon upp fågeln precis utanför skotthåll för mig.

Andra personer skulle kanske säga att husse borde lära sig läsa av sin hund lite bättre så att han kan finnas där när det bär av. Så kanske det också kan vara. Och jag hoppas det är så, för då hittar vi dit snart :)

Ska dock sanningen fram så är det inte så mycket fågel ute i skogarna nu. Kommer ihåg för 2-3 år sedan när jag var i Boberg med min kompis Thomas. Då såg vi fåglar överallt. Nu kanske jag ser 2 stycken på 4-5 timmars vandring i skogen på en dag. Men man lär sig alltid något varje gång.

Idag stötte Java en Orre precis utanför hagelavstånd. Hon gjorde ett sånt bra jobb, men jag ville inte skjuta.

Har testat Vega lite också typ i 15 minuter på slutet när jag går mot bilen. Har gjort det de två sista gångerna. Känns verkligen som att hon har snappat upp vad detta går ut på genom att ha gått i koppel vid min sida alla gånger. Är sådan skillnad på henne nu mot i början av sommaren. I början av juni så vägde hon 9,5 kg och var fortfarande en liten valp i mina ögon. Nu vägde jag henne precis och vågen stod på 12,8 kg.  3,3 kg plus på 3 månader. Vilken ökning. Och det märks i hela hennes sätt. Hon är mycket mer mogen i sitt arbete nu. Blir kul att följa hennes utveckling.

Åter till fåglarna i skogen. Här kommer ett meddelande:

 NU HAR DET BLIVIT PERSONLIGT!!!!! Damn you birds, DAMN YOU!!!


31 augusti

16 september - Det här är livet det!!!

Ha ha......blir bara fikabilder då jag inte har någon personlig fotograf med mig. Ska se om jag kan filma lite när Java och Vega jobbar lite vid nästa tillfälle.

måndag 27 augusti 2012

Skogsfågeljakt nr 1, 2012

Ja då var det äntligen 25 augusti vilket betyder att fågeljakten är igång. Var spänd av förväntan då det ju var ett år sedan sist. Premiären skulle ske i Mora utanför Burträsk. Min kollega har mark där så jag hade tur att få vara med och jaga där. Man har ju hört massor om att det knappt finns fågel i år så man hade inte så stora förhoppningar att se något. Än mindre att få skjuta.

Vädret kunde inte bli bättre än det var. Lite dimmigt på morgonen men man kände att värmen skulle ta över. Hur som helst så var det nu äntligen dags.

Det jag inte trodde skulle inträffa, det inträffade. Nästan direkt när vi började gå ut mot en myr så flög det upp en orrtupp framför oss. Vi var knappt inställda på att jakten börjat då vi gick och småpratade. Jag var inte alls beredd men fick upp bössan och sköt ett skott. Missade det så jag sköt ett till...bom. Gaaah....jag blir galen. Var som en straffspark utan målvakt och så går man där och pratar. Ja en bättre möjlighet än det där får man nog inte. Den stöttes upp ca 10 meter framför oss. Men man kan ju inte få en bättre start på jakten (ja om man räknar bort att man lyckats med att träffa). Nu var man på tå och det kändes verkligen spännande.

Vi gick i några timmar, sen blev det fika ute i det fria. Älskar att få tända en brasa och koka kaffe över öppen eld. Till det en falukorvsring att grilla och lite mackor. Mums.

På eftermiddagen gick vi runt länge utan att hitta på något. Tillslut så visade Anders med yviga rörelser att han såg en älg. Jag smög upp till honom och kollade framåt. Där stod en stor älgtjur, säkert en 15-taggare. 50 meter ifrån oss i skogen stod han och var vänd emot oss en längre stund innan han började lunka bortöver. En stund efter det så ringer telefonen till Anders. När han är klar så börjar vi prata lite där ute på kalhygget. Det var ju ändå inte något ställe där det finns fågel...trodde jag. För när vi gått 10 meter så flyger det upp en orrhöna. Tyvärr var jag lika oförberedd denna gång så det blev än en gång 2 bom :(

När vi var nöjda och helt slut i kroppen så begav vi oss hem till Anders där han bjöd på Gös, egen potatis och nyplockade kantareller. Toppat med hembakt tunnbröd i hans bagarstuga. Kan inte klaga på denna dag. Ja nu vill jag bara ut igen. Så nästa helg blir det jakt. Förhoppningsvis med en fågel eller två med sig hem :)

Java var jätteduktig. Blir dock jobbigt för henne att jaga en hel dag så på slutet så var det mer som att vi var ute på en skogspromenad. Men man kan inte säga att det var så mycket kräm i våra ben heller. Vega fick ligga kvar i bilen. Men hon trivdes väldigt bra också i skogen när hon fick springa loss lite :)

 Lunchpaus


Anders och Java

Java dök ner i ett sumphål. Blev en brun Springer spaniel för en stund.

söndag 26 augusti 2012

Apporteringskurs i Örbyhus

Ja nu har jag inte gjort ett inlägg på hela sommaren. Har inte alls haft någon skrivlust, men märker nu att jag kanske borde ha skrivit ändå. Man glömmer snabbt.

Första helgen i juni så begav det sig ner till Örbyhus där det var en apporteringskurs. Det var Vegas kennel som anordnat den men det var Javas kennel som bokat kursen. Därför var det ett perfekt tillfälle att åka ner dit.

Min plan var att låta Vega vara den jag går med på apporteringskursen. Hon var nästan 15 månader nu och det borde vara lämpligt att gå med henne. Java är ju också redan så duktig på att apportera. Gick dock ingen nöd på Java eftersom Sigrid, blivande valköpare hos Curricos, fick gå med henne. Var väl med facit i hand kanske inte en superidé eftersom Java är så "hussig". Sigrid fick nog slita lite då jag fanns i närheten av Java. Java blir då lätt pipig. Sigrid tycker jag hanterade detta jättebra.

När Bengt som är uppfödare till Vega såg henne så blev han väldigt paff. Han hade aldrig sett en så liten jaktspringer vid den åldern. Både han och hans sambo Gunilla tyckte att Vegas 9,5 kg var alldeles för lite. Jag fick därför efter kursens slut lite tips på hur jag skulle göra för att få upp Vega i vikt m.m. Vega uppträder också väldigt ivrigt, vilket de trodde skulle försvinna när hon fick lite mer kött på benen. Hemskt att höra att ens hund är undernärd när man är så noga med vad hon äter och så. Men men, nu är det som det är och vi följer rekomendationerna. De tyckte också att hon därför var väldigt omogen för sin ålder. Därför ville de att jag skulle ta det lugnt med träning och kurser i år med henne.

Apporteringskursen var jätterolig. Är alltid så roligt att vara iväg på sånt. Ännu roligare när man känner en del sedan tidigare. Under helgen var det många roliga övningar både på land och vatten. Tänker inte gå djupare in på vad vi gjorde men man lär sig alltid något. Längtar till jag ska dit igen.

Vega har nu idag gått upp från 9,5 kg som hon vägde 4 juni till 12,1 kg som hon väger nu den 26 augusti. Ganska stor skillnad va? Det var ett tag då hon kunde matvägra nästan ett par dagar i rad. Man såg verkligen att det kunde vara jobbigt att äta. Men nu har hon återfått riktig aptit.


Vattenträning på apporteringskursen

söndag 27 maj 2012

Testat badplatser

Ja i helgen var det ju riktigt fint väder. Jag kände att jag vägrar att sitta hemma inomhus eller på balkongen. Nä nu var det dags att börja lära känna min omgivning. Bestämde mig då för att jag skulle börja reka lite olika platser att ta hundarna på.

Fick ett tips på lördagen att Falkträsket som ligger alldeles i anslutning till Sunnanå skulle vara en trevlig badplats. Givetvis var jag tvungen att åka dit för att se efter. Mycket riktigt så var det en trevlig badplats vid en liten insjö. Stranden var väl ca 150 meter bred. I vattnet var det en hel del vass och solplatsen var en gräsyta. En mysig plats där det även fanns en liten grillplats. Tror dock inte att det är ett ställe att ta hund på när det är högsäsong. Då får man nog sätta fast dem i en krok vid sin plats eller något. Hur som helst var det en jättemysig dag. Träffade flera barn med föräldrar från skolan jag jobbar på och blev till och med bjuden på lite grillmat :)

Idag söndag så var det ännu bättre väder. Helt molnfritt, över 20 grader och vindstilla. Hade nu tagit reda på att det finns ett ställe norr om Skellefteå som ligger mindre än en mil bort. Det heter Bovikens havsbad.  Där stod det också på nätet att det skulle finnas ett hundbad. Sagt och gjort så tog jag bilen för att åka dit.
När man kommer dit så är själva badet en stor vik med sandstrand. Ser otroligt mysigt ut. Ligger precis innan campingplatsen. Själva hundbadet ligger precis bortom viken mot havet till, nedanför eller bakom campingen. Stranden och vattnen var väl inte lika trevligt där som i viken. Men var ett perfekt ställe att bada hund på. Långgrunt vatten med stenar som ligger lite här och var. När jag kom dit med Java och Vega så var vi helt ensamma. Var där i minst ett par timmar i gassande sol. Fick vara själv hela tiden. Var lite smått lyrisk när man var där, att man kan ha en sådan härlig dag redan i maj.

Ja dit kommer jag verkligen att åka igen. Men vi måste ju givetvis testa av andra ställen jag fått tips på också. Ska visst finnas något bra i Ursviken också bl. a. Får bli nästa projekt.

Tog lite bilder och filmade lite...






lördag 19 maj 2012

Stadgeträning och blodbad

Idag så tänkte jag att jag skulle klippa klorna på bägge hundarna. Var även dags att klippa Javas tassar då de nästan behövde hårsnoddar snart.

Började med Vega och hennes klor. Vega är inte helt förtjust i detta moment. Det händer ju väldigt sällan eftersom hon, med tanke på sin energi, slipar ner sina klor själv. Med facit i hand så skulle jag ju inte ha klippt hennes klor eftersom hon som sagt sliter ner dem själv. Jag är ju vanligtvis otroligt noga med kloklippning, men idag klippte jag väldigt fel. Började blöda rejält. Inga tecken på att det gjorde ont på Vega. Men det blödde i evigheter. Fick tillslut sätta på bandage för att stoppa det. Då hade vi suttit ute på bryggan nedanför oss i en timme och solat också utan att det stoppat.




Apropå bryggan så var det där dagens stadgeträning skedde. Jag satt med Vega liggandes mellan mina ben. Allt för att få hennes klo sluta att blöda. Under tiden så satt Java utan koppel en meter framför oss.  Hon sitter och spanar på lite änder som ligger i vattnet 30 meter ifrån oss. Helt plötsligt flyger en and upp i luften och mot oss där vi sitter. Anden landar i vattnet ca 3 meter ifrån oss. Sänker sig ner ungefär som en helikopter. Det är så roligt att titta på Java. Hon sitter kvar och kollar på anden så duktigt. Vänder sig om mot mig, sitter kvar..men ser att hon nästan trippar ändå på plats. Ser ut som att hon vill krypa ur pälsen där hon sitter. Men det viktigaste är att hon sitter kvar helt på sin plats hela tiden. Anden driver tillslut bort med strömmen i Skellefteå älvs vatten. Hm...får nog iväg och träna lite med hundarna i helgen. Så kul!

Ha en trevlig helg :)

söndag 29 april 2012

Halt Vega

Ja då var det dags för Vega då. Hade ju förut en period då Java skalade bort en bit av trampdynan. Hon hoppade sen runt på tre ben under 1-2 månader då det hände flera gånger under samma vinter.

Nu har Vega skadat sina trampdynor. Denna gång är det enbart på grund av en husse som inte tänkt så bra. Har ju sedan jag flyttat till Skellefteå börjat springa med hundarna. Det har gått jättebra om man förbiser Vegas "olydnad" i kopplet. Men löpvilja har verkligen funnits. Nu igår var jag ut och sprang 12,5 km i ösregn. Rätt skönt, men lite kallt efter en timme. Ser dock att det är blodspår på golvet hemma när vi kommer hem. Märker då att Vega har nött upp en trampdyna lite. Verkar inte vara något allvarligt. Har dock sett henne hoppa på tre ben någon gång idag, så den är nog inte så skön den trampdynan fast det inte är något större. Är som ett brännsår på ett litet ställe. Får väl låta Vega vila från löpning nu ett tag tror jag. I alla fall de längre passen eller till det torkat upp i skogen.

onsdag 25 april 2012

Lek i hagen, födelsedag och namnsdag

Sedan jag och dogsen flyttade till Skellefteå så brukar vi träffa Evelina och hennes kille ibland,  samt deras två springer spaniels som kommer från samma kennel som Java. Det har varit några gånger på en helgförmiddag i solskenet. Vi träffas då på ett ställe i Anderstorp där det finns en "rastgård" för hundar. Skönt att kunna släppa hundarna lösa utan att behöva tänka på förbipasserande.

Är supertrevligt både för mig och hundarna att få träffa andra. Oftast så är de väldigt nöjda efteråt också som en härlig bieffekt :)

Lite bilder från i söndags.

Java och Jack

Jack och Java

Jack

Vega har namnsdag i dag

Youngsters Jack och Vega busar

Filippa som fyller 5 år idag satt större tiden som en primadonna och kikade ut på de andra

Jack


Java

tisdag 3 april 2012

Springtime

Ja äntligen känns det som att det är lite vårkänsla i luften. Även fast vädret varierar ganska kraftigt mellan superfina vårvinterdagar mot riktigt trista aprilvädersdagar. Men det är på rätt väg i alla fall.

I och med att snön har tinat bort på vägarna nu så har jag börjat springa med hundarna några gånger i veckan. Java är ju van detta sedan tidigare, men för Vega är det en ny företeelse. Har varit nära att slita mitt hår en massa gånger. Inte bara när det gäller löpningen, utan när det gäller koppel överhuvudtaget för Vega. Java är helt klockren och jag märker många gånger inte av att hon är med när jag springer. Perfekt tempo bredvid mig. Vega däremot hamnar alltid framför mig vilket jag inte accepterar. Och är det inte framför så hoppar hon bakom från sida till sida över mina vader så man är nära att snubbla rätt ofta. Känns som att man gärna kan lägga energin på annat än detta. Samtidigt så vet jag ju att Vega, nu när hon är 1 år, är inne i en jobbig period. Men jag har liksom svårt att acceptera detta ändå.

För att hitta en lösning så stack jag iväg på en hundbutik och inhandlade en sele som skulle vara så bra. Den skulle motverka att hunden drar trodde hon som sålde den. Tyvärr så hade jag efter mina 500 meter hem från butiken redan hunnit känna motsatsen. Vega ville dra ÄNNU mer. Dagen efter lämnade jag tillbaka selen. Jag köpte då istället två halsband och en dubbelkoppling så att jag kan ha ett koppel till båda hundarna. Kontentan är väl att Vega drar nästan lika mycket fortfarande. Det är dock Java som får ta en del av smällen nu eftersom hon är sammankopplad med Vega. Men nu har jag tänkt att vi kör på så här ett tag så får vi se om det blir något bättre. Vet ju att Vega kan springa lös bra, men törs inte nu när jag är ute i trafiken. Får låta henne springa lös sen när det tinat och torkat upp i skogen. Får hoppas Java orkar med detta nu då ett tag. För jag känner mig just nu helt galen då Vega testar hela tiden. Får väl bara försöka djupandas en extra gång och se ett år framåt :)

Så här ser dubbelkopplingen ut. Kopplet fästes i ringen som de båda banden länkas ihop med.

tisdag 13 mars 2012

Vega 1 år!!!


I dag fyller lilla Vega 1 år. Det firade vi med en liten fotosession nere vid Skellefteälv.
 På kvällen så fick hon ett grisöra. Givetvis fick Java ett också.


söndag 26 februari 2012

Skellefteå

Hej då Östersund!

Nu har jag, Java och Vega flyttat 46 mil nordost. Det känns verkligen jättekul och spännande att komma till en ny stad. Har fått tag på ett bra boende med perfekt location om du frågar mig. Java och Vega verkar trivas jättebra. Första nätterna var väl lite oroliga framför allt för Vega som gick runt och trippade halva nätterna. Det underlättar ju inte heller att det låter väldigt mycket när tassar och klor trippar på det golv som finns i denna lägenhet, men nu har jag blivit van och Vega trippar inte lika mycket.

Vi är ju i ett skede där vi ser oss omkring. Testar av vad Skellefteå har att erbjuda. Har gått många promenader efter älven där det är jättefint. Har också varit ut på en löprunda man kallar "Broarna runt". Denna är  7,35 km lång och man springer förbi  två broar och över två broar (4 sammanlagt då), men finns även längre brorunda att springa, men det är lite lättare på sommaren då den sista biten är inte snötäckt som nu.

Flyttade upp hit till Skellefteå den 17 februari. När vi i princip kom upp med flyttlasset så började Java att löpa. Tog inte heller många dagar förrän Vega gick in i sitt första löp. Så nu får man ju träna på att hålla efter här i lägenheten måste jag säga. Ha ha....längtar till den perioden är över.

Ja vi får se hur det blir här i Skellefteå. Är vi här för att stanna. Eller vänder vi tillbaka vid årsskiftet när mitt vikariat går ut här???

måndag 23 januari 2012

Snölek på kvällskvisten


Var tvungen att filma lite när jag var ut med dogsen. Snöar lite ymnigt. Vissa uppträder som de aldrig sett snö förut.

Äh...måste lägga ut en till på Vega haha...



lördag 21 januari 2012

Krimen

Java har under 1-2 veckors tid mått lite dåligt, varit lite krimen. Hon har kissat mer än vanligt. Någon dag nästan hela tiden. Hade ett besök hemma en dag och då brukar jag låta hundarna ligga plats så att de inte kastar sig på den som besöker. Java pep lite när hon låg där, men jag tänkte att hon bara var ivrig att hälsa. Helt plötsligt kliver hon upp och har kissat ner fällen hon ligger på totalt :(

Hon har också gått ner ganska mycket i vikt samtidigt som hon har varit lite segare än vanligt kan jag uppleva.

Tog beslutet att i måndags besöka veterinär hos Eyra. Det första man skulle göra när man kom dit var att ta ett kissprov. Jaha, hur gör man det på beställning tänkte jag. Ja ta den här pottan och så går du ut med henne sa de. Ja vi gick ut och promenerade och promenerade, men Java var visst inte kissnödig. Så efter att ha gått runt där utanför i 30-40 minuter så blev jag inkallad. Vi fick göra det där provet på lunchen istället och komma in med ett kissprov senare. Java fick också ta ett blodprov när vi var där för att verkligen kunna säkerställa ifall det är något eller vad. Fick även rådet att ge Java ett extra mål mat innan hon lägger sig. Detta eftersom man förbränner mycket sämre på natten när man sover.

Veterinären ringde senare på dagen och sa att kissprovet  inte visade något fel. Men att hon låg lite lågt på antal vita blodkroppar.
Idag lördag så känns det inte som att det är något problem med Java. Hon mår jättebra och har gått upp över 1 kg igen. Känns jätteskönt. Men vi åker tillbaka på måndag och tar ett blodprov till för att verkligen se så att något inte är fel.

 Ok jag poserar väl då om du tjatar

Shit vad det låter från de andra hundarna (Java lyssnar)

Har nu fått tillbaka provsvaret och Java är hur frisk som helst. Skönt att höra :)

tisdag 10 januari 2012

Premiär i skidspåret med Vega

Ja nu först blev säsongens premiär i skidspåret. Räknar inte direkt dagen vi var på toppjakt :)

Åkte ut på Rödön för att åka med Pether. Med mig hade jag även Java och Vega. För Vega var det ju första gången så det var väldigt intressant att se hur det skulle gå. Nu har ju Vega blivit så duktig på slutet (förutom att strunta i att bita sönder saker) så jag struntade till och med i kopplet.

När vi väl kom ut så var det perfekt väder. - 5 grader och nypreparerade spår. Äntligen lite skidor. Vega sprang,  efter att jag visat precis i början, hur bra som helst. Hon sprang precis bredvid mig eller snett bakom på höger sida utanför spåret. Hon blev lite rädd för Pether någon gång när han svischade förbi henne i nerförsbackarna vilket gjorde att hon sen tvärstannade i varje nerförslöpa sen ett tag för att släppa iväg oss. Men hon slutade med det så småningom. Java har ju varit med mycket så hon kan ju det här. Hon hade dock en tendens att springa i spåret bakom mig hela tiden. Detta får jag nog ta på mig lite själv då hon gjorde det för att undvika snö och is i sina vildvuxna tassar. Ska trimma dem till nästa gång så blir det nog bra.

lördag 7 januari 2012

Orrjävlar

Ja idag var det äntligen dags för den efterlängtade första toppjakten för mig. - 8 på termometern när det begav sig mot Boberg. Java och Vega fick hitta på lite annat idag än att pulsa i 60 cm snö i skogen, men de hade nog minst lika kul ändå när de fick leka med Divan.

Eftersom det var toppfågeljakt och dogsen var hemma så var det ju meningslöst att ta med sig hagelbössan. Nu skulle det bli kul att få prova på lite annorlunda jakt än den i höstas. Tegsnässkidorna var med och Marcus Boije var så otroligt hjälpsam genom att fixa fram en snödräkt till mig som jag kunde låna. Man vill ju vara osynlig för fåglarna så man kan smyga sig på dem (jo tack....den funkade...läs nedan). Hade ju fått lite andra förslag från påhittiga vänner på Facebook att jag ju kunde åka näck om jag inte hittade någon snödräkt. Visserligen må jag vara en av de vitaste ni känner, men jag släppte den tanken rätt snabbt. Skulle för den delen nog varit rätt blå efter ett par minuter ute.

Hur som helst så hade jag och Thomas en skön känsla idag. Direkt när vi kom till Boberg så blev det viltkontakt. 2 älgar stod kvar ända tills vi var ca 10 meter ifrån på en liten skogsbilväg. Visst, det var inte älg vi skulle jaga, men vi såg att det fanns liv där.

När vi väl kom iväg så kände vi ganska snabbt att det inte var det lättaste att ta sig fram. Ingen hade varken spårat för oss eller  vallat glid på skidorna :) Ja ja....vi pulsade oss fram och spanade överallt med stora ögon för att se om vi såg någon tjäder eller orre i trädtopparna. Inte ett liv. När vi gått i ca 30-45 minuter så händer det man inte trodde skulle hända (så typiskt att man lämnat hagelbössan hemma). 5 meter på sidan av oss så flyger det upp ca 5 orrar. Jag och Thomas tittar på varandra chockade med ett leende. Fåglarna flög sin väg och vi såg inte var de landade. När de var bortom synhåll sa jag: OJ..jäklar vad nära. I och med det så flög det upp ca 3-4 till från samma ställe..och sen ca 3-4 till. Vi bara stod och gapade. Nu hade det flugit upp över 10 orrar ca 5 meter ifrån oss. Måste varit snödräkten som gjorde att de inte sett oss ;)

Två av de sista orrarna satte sig i några trädtoppar ca 180 meter därifrån. Vi klunsade om vem som skulle få ta skottet och jag vann enkelt med 2-0. Avståndet kändes för långt så jag skulle smyga fram en bit för att få bättre sikte. Jag smög ca 30 meter, men hann inte längre förrän de lämnade trädtopparna. Less blev jag, men av en händelse så flög det upp 3 orrar till från det ställe där de andra orrarna flög upp ifrån. Av dessa så toppade 2 stycken vid ungefär samma ställe som de andra två. Yes tänkte jag, det här är ju för bra för att vara sant. Klantig som man är så  tippade jag ner i snön när jag skulle fixa skjutställning. Jag blev därför sittande i snön som i en soffa och kom knappt upp med skidorna på mig. Fick ordna en egen variant av skjutställning där. Tror Thomas måste ha haft svårt att hålla sig för skratt. När jag tittade i kikaren så såg jag att varje andetag gjorde att siktet flyttade sig ca 1 meter ifrån orren. Kul, både Mr Skakhänt och Mr Tungandning i en person. Tänkte på filmen Sniper från 1993 och var snabbt tillbaka i positivt tänk. Kunde Tom Berenger skjuta på flera kilometers håll så borde väl jag pricka en orre på 150 meter utan stöd. Därför tog jag några djupa andetag, höll andan och.........missade. Såg på orrarna i siktet att de pekade finger åt mig när de flög därifrån (eller vingspets). Ja ja, jag får nog hem och se på Sniper lite mer. Var ju ett tag sedan den gjordes så kan ju behöva uppdatera mig.

I övrigt den dagen så såg vi inte några mer fåglar förutom en orrhöna när vi satt i bilen på väg hem. Den pekade också finger mot oss. Vi träffade även en älg som sprang över vägen. Den fick jag på bild så det i alla fall finns något bevis på att vi verkligen såg någon levande varelse.

Hela dagen var fantastisk. Hur skönt som helst att gå runt på skidor i ett tyst vinterlandskap, för att sedan ta en fika ute i vildmarken. Inte mycket som slår den känslan. Hoppas på fler tillfällen i vinter!

Thomas

Jag

Älg

Fin vy

fredag 6 januari 2012

Fest på Vegas vis - Toapapperskonfetti

Igår var sista dagen på jobbet innan trettonhelgen. Började kl. 7:15 och var ute med hundarna innan en snabbis. Vega ,som blev lite göralös hemma när jag var på jobbet, fick en ide att hon och Java skulle överraska mig med att ha konfettiregn till jag kommer hem. Lite sådär så att jag skulle få en riktig helgkänsla. Men hur ska man lösa det då??? Jo Vega hon märker att jag missat att stänga toalettdörren helt. Hon går in där och hittar till sin stora glädje en påse med ca 6 stycken toapappersrullar. Ja då var ju problemet löst och bara att göra planen till verklighet.

Vega hon drar ut toarulle efter toarulle och arbetar flitigt med energi och lust.  Måste ju vara fint tills husse kommer hem. GUD vad glad han ska bli!!! Historien förtäljer inte om Java är med på ett hörn och hjälper till eller om det är hon som är hjärnan bakom och Vega som utför.

Måste ge dem ett MVG för ett mycket väl godkänt arbete.

Vegas konfettiregn!!!

söndag 1 januari 2012

Äntligen kan jag "koppla av". Gott Nytt År!!!

Ja då var det sista dagen på året 2011. Hur kan man avsluta det på ett bättre sätt än att umgås med nära och kära. Jag umgicks med i alla fall delar av min familj och det var supertrevligt med en lugn kväll med massa mys och god mat.

Fick uppleva ett HALLELUJAH-MOMENT igår när jag var ute på långpromenad. Vega slutade att dra i kopplet . Ja nu vet jag ju inte om det är för alltid, men känslan säger mig att hon är där nu, att hon förstår att hon inte ska dra. Så som hon har kastat sig hit och dit. Varenda löv, pinne, kotte, ja you name it....som kom i vägen....ja då har Vega kastat sig för att ta det. Många tillfällen man varit nära att bryta ihop för att man inte ser något hopp. Vad än jag gjort så har hon dragit, eller dragit, hon har kastat sig så man ibland trott att armen lossnat från sina fästen. I somras hade jag sår i händerna efter kopplets nötande av hennes beteende. Och så en dag händer det bara (med hjälp av promenadsällskap bör tilläggas). Tur man kan ta hjälp av andra när man själv kört fast.

Lycklig!! Och vilken skön början på det nya året vi kommer få med många långa promenader!!


GOTT NYTT ÅR MINA VÄNNER :)

Java, Othello och Vega som i jul, när de kunde springa ute ensamma för glatta livet i Lermon, satte sig på farstubron och väntade på att få komma in istället.